Studera i Danmark

Funderar du på att studera i Danmark – wienerbrödens och Legots land? Du är långt ifrån den enda som vill åka till vårt geografiskt minsta grannland för att plugga. Det vimlar av svenskar i särskilt Köpenhamn – vilket kan underlätta eftersom många till en början har svårt för danskan. Du lär dig snart förstå och uttrycka dig, mycket tack vare de hjälpsamma och glada danskarna (och den svenska personalen i servicebranschen). Innan du tar tåget (eller flyget) över sundet kan det vara bra att läsa på om hur det fungerar att studera och bo i Dejlige Danmark. Här får du all den information du behöver!

Snabbfakta om Danmark

Språk Danska	Huvudstad Köpenhamn

Valuta Dansk krona (DKK)	Befolkning 5,903,037

I Danmark erbjuds en rad utbildningar av hög kvalitet, i en internationell miljö. Danska universitet och eftergymnasiala skolor ligger i toppen av FN:s Education Index. Möjligheterna är många, du kan välja att studera allt ifrån design, telekommunikation och handel till bioteknologi eller IT. Många skolor har en introduktionsperiod där du får möjlighet att lära känna de du ska plugga med. Det vanligaste är att det görs genom en så kallad ”rustur”, att man helt enkelt åker bort i några dagar tillsammans och umgås. Vet du förresten att det danska folket flera gånger har varit med på topplistan över världens lyckligaste folk? Senast 2022 hamnade Danmark på en andra plats efter Finland. Inte konstigt att så många vallfärdar över Öresundsbron!

Så här fungerar det danska studiesystemet

Ansökan och antagning

Medborgare inom Norden har rätt att ansöka till högre utbildningar i Danmark i lika hög grad som danska medborgare har. För dig som har en utländsk studentexamen är sista ansökningsdag i mitten av mars.

Det danska antagningssystemet ser lite annorlunda ut än det svenska, man använder sig av två olika kvoter. Studieplatserna är uppdelade i ”kvote 1” och ”kvote 2”:

Kvote 1

Kvot 1 betyder att du antas enligt betygsgenomsnittet för den behörighetsgivande examen. Det är det första genomsnittet som gäller och därför räknas betygen från eventuella senare kompletterande ämnen inte in i kvot 1. Det innebär att du alltså inte kan använda dig av eventuella kompletterande kurser du har läst i Sverige efter din studentexamen. Vill du studera i Danmark kan du bara ansöka genom dina ursprungliga studentbetyg. Eventuellt kan dock kompletterande kurser användas till att uppfylla nivåkrav inom vissa ämnen.

Kvote 2

Inom kvot 2 antas du utifrån en bredare, sammantagen bedömning som kan omfatta arbetserfarenhet, kompletterande utbildning, studier vid folkhögskola och liknande – beroende på den enskilda institutionen och utbildningen du söker in till. Om du tidigare har läst eftergymnasiala kurser kan du ansöka om att få ett eller flera ämnen tillgodoräknade som en del i den utbildning du ansöker till.

Du väljer alltså om du ansöker via kvot 1 eller 2. Ansöker till de flesta danska utbildningar gör du via www.optagelse.dk. 

Studier

I Danmark är läsåret indelat i två terminer, en höst- och en vårtermin, precis som i Sverige. Vanligtvis börjar läsåret, och höstterminen, i september och avslutas i januari. Vårterminen pågår mellan februari och juni.

Betygssystemet i Danmark

I Danmark används en sjugradig skala när betyg ska sättas. Den skiljer sig ordentligt från den svenska modellen och kallas för ”syvtrinsskalan”. Följande betyg finns:

• 12 = motsvarar ett A
• 10 = motsvarar ett B
• 7 = motsvarar ett C
• 4 = motsvarar ett D
• 02 = motsvarar ett E
• 00 = motsvarar ett Fx
• -3 = motsvarar ett F

För att få godkänt på en tenta krävs som minst 02. Utöver den sjugradiga skalan används ibland också bedömningen godkänd och underkänd. I Danmark är det Uddannelses- og Forskningsministeriet som godkänner utländska kvalifikationer, på deras hemsida kan du räkna om dina svenska betyg till danska.

Något annat som skiljer sig från den svenska modellen är att du inte läser kurser i ett visst antal poäng. Istället för poängsystemet antas du till ett helt utbildningsprogram som du följer och tenterar av i slutet av varje termin. Det händer ofta att flera kurser läses parallellt med varandra och då har du en tentaperiod där du examineras i alla kurser du läst under den gångna terminen. På vissa utbildningar är det tentaperiod en gång per läsår istället för två.

Ett fåtal utbildningar har också något som kallas för ”etårsprøven” eller ”førsteårsprøven”, vilket innebär att du som student efter ett års studier skriver tentamen på det du har lärt dig under det första studieåret. Resultatet används sedan för att bedöma om du kommer att klara av att fortsätta på utbildningen. Vad som händer om studenten inte blir godkänd beror på utbildningen. Mer information om eventuella ett-årsprov kan du hitta i studieplanen.

Utbildningstyper

I Danmark finns det flera olika typer av högre utbildningar, eller uddannelser som det heter på danska. De flesta kräver att du har genomfört en gymnasieutbildning sedan tidigare.

Universitet

Danska universitet kallas ibland för lange videregående uddannelser och de motsvarar svenska universitet och högskolor.

På ett universitet kan du läsa antingen en treårig Bachelorutbildning eller en tvåårig kandidatutbildning. Till skillnad från i Sverige är en kandidat den påbyggande utbildningen (Sveriges motsvarighet till master) som du läser efter en avklarad Bachelor. Bachelor är alltså Sveriges motsvarighet till en kandidat, förvirrande nog! En utbildning kan ta fem år sammanlagt om du väljer att läsa en kandidat efter din Bachelor. Det finns också ett fåtal utbildningsområden där en kandidat tar tre år, exempelvis studier inom medicin.

Efter en avklarad kandidatexamen kan du välja att söka vidare till en forskarställning och ta en doktorsgrad (PhD).

Yrkesakademi och yrkeshögskola

På yrkesakademier (erhvervsakademier) och yrkeshögskolor (professionshøjskoler) kan du läsa följande typer av utbildningar:

• Yrkesakademiutbildningar, 1,5–2,5 år
• Yrkesbachelorutbildningar, 3–4 år
• Yrkesbachelorutbildningar som byggnadsutbildningar, 1.5 år

En yrkesakademiutbildning kallades tidigare för en kort högre utbildning. Det är inte ovanligt att studenter efter en sådan utbildning bygger på med en yrkesbachelor. En period på minst tre månader består av praktik under utbildningstiden. Exempel på yrken du kan plugga till är tandsköterska, språkofficer, handelsekonom eller byggtekniker.

En yrkesbachelorutbildning varar lite längre och kallades tidigare för en mellanlång högre utbildning. Här är praktikperioden minst dubbelt så lång som på en yrkesakademiutbildning. Exempel på yrken du kan studera till är pedagog, skådespelare, journalist, skeppsofficer eller sjuksköterska.

Efter en avklarad yrkesakademiutbildning får du titeln AK (på engelska AP) och efter en yrkesbachelorutbildning är den professionsbachelor (på engelska Bachelor).

Studiestöd för dig som vill studera i Danmark

Danska studenter kan få rätt till ekonomiskt stöd, SU, under studietiden. Precis som det svenska studiestödet består SU av två delar: dels ett frivilligt lån men också av ett stipendium som du inte behöver betala tillbaka (vilket kan jämföras med bidraget du får genom CSN).

Utgångspunkten är dock att studenter från andra länder inte har rätt till SU, men möjligheten att ansöka finns. Beroende på om du söker utefter danska regler eller EU-regler ser processen olika ut. Du kan läsa mer om reglerna och hur du ansöker om danskt studiestöd här.

Du kan också få studiestöd genom Centrala Studiestödsnämnden, CSN, från Sverige om du väljer att studera i Danmark. Du har dock inte rätt att få stöd från både CSN och SU samtidigt, vilket är viktigt att ha i åtanke när du ansöker. Ett tips kan också vara att fråga skolan du ska studera på om eventuella stipendier du kan söka.

Det här krävs för att du ska ha rätt till svenskt studiestöd under studier i Danmark:

• Skolan och utbildningen ska vara godkänd för studiemedel.
• Du måste vara svensk medborgare och ha bott i Sverige i två år.

Det är Universitets- och högskolerådet, UHR, eller CSN som kontrollerar om utbildningar är godkända för studiemedel eller inte. Kika på CSN:s hemsida för all info gällande hur du ansöker om studiestöd när du ska studera i Danmark.

Boende

För dig som funderar på att plugga vidare någonstans i Danmark finns det en rad boendemöjligheter att välja på. Om du vill studera i landets huvudstad, Köpenhamn, men komma lite billigare undan kan Malmö vara en idé. Sveriges tredje största stad ligger bara en dryg halvtimme bort med tåg och tågen går flera gånger i timmen. Det finns möjligheter att få rabatt på dina tågresor om du bor i Sverige och studerar i Danmark, vilken slags rabatt beror på utbildningen du väljer att studera.

Om du hellre vill uppleva den pulserande och hippa miljön i Köpenhamn eller plugga på annan ort i Danmark kan du titta närmare på hyresrätter, kollegium eller ungdomsbostäder. När det gäller hyresbostäder finns det två varianter, allmänna och privata. För utländska medborgare är de allmänna hyresbostäderna dock väldigt svåra att få tag på. Också de privata kan vara tuffa att få tag på.

Många studerande, både danskar och icke-danskar, väljer därför att ansöka om plats på ett kollegium eller i en ungdomsbostad. Ett kollegium är Danmarks motsvarighet till studentkorridor/elevhem och ligger ofta centralt i staden. I regel är ett kollegium billigare men å andra sidan också mindre än en ungdomsbostad. Det gör att de är hett eftertraktade och att det är vanligt med långa väntelistor i de större städerna. Tänk därför på att ställa dig i kö tidigt – detta gör du genom att själv kontakta ett kollegium eller studentvägledningen på den utbildningsinstitution där du ska studera.

Ett kollegium påminner om ett svenskt korridorsboende i den mån att du får ditt eget rum och ibland även badrum, men i övrigt delar kök och sällskapsrum med andra. Det du bör vara uppmärksam på är att du, till skillnad från studentboenden i Sverige, måste betala hyra för årets alla tolv månader. Det är alltså inte som i Sverige då många korridorer har hyresfria månader under sommaren. Eftersom du bara får studiemedel från CSN de månader du studerar, och alltså inte under sommarmånaderna, är det viktigt inte glömma bort att hyran ska betalas under sommaren också.

Folkbokföring i Danmark

Om du ska studera i mer än ett halvår i Danmark bör du folkbokföra dig i den kommun du kommer att vara bosatt i. Detta för att du annars riskerar att falla mellan stolarna i sjukvårdssystemet. Du kan med andra ord hamna i en situation där du inte omfattas av sjukförsäkringen i varken Sverige eller Danmark. När du har först in i det danska folkbokföringsregistret, Det centrale personregister (CPR), får du ett hälsokort som ger rätt till behandling inom den danska sjukvården. Kortet, som kallas för sundhedskort, ska visas upp varje gång du måste besöka läkare, akutmottagning eller sjukhus i landet.

Senast fem dagar efter det att du flyttat till Danmark måste du ha anmält din flytt. Det gör du på ett medborgarsservicecenter, ett borgerservicecenter, i kommunen du har flyttat till. När du anmäler dig måste du ta med dig giltig legitimation och din danska adress. Du måste också uppge den adress du flyttar ifrån. När du sedan har upptagits i CPR får du ett danskt personnummer.

Undantaget som bekräftar regeln är dock om du ska flytta till Köpenhamns kommun eller närliggande kommuner i huvudstadsområdet på Själland. Då måste du ansöka om ett danskt personnummer på nätet. Personnumret hämtar du därefter ut personligen.

Kort info om Danmark

Vårt minsta grannland består av flera hundra öar varav de största är Själland, Fyn, Jylland (som egentligen består av två öar, Syd- och Nordjylland) och Bornholm. Grönland och Färöarna tillhör också Danmark.

Huvudstaden Köpenhamn ligger främst på Själland men också på den ö som ligger närmast Sverige, nämligen Amager. Själland binds via Stora Bältbron samman med Fyn som i sin tur binds samman med Jylland via Lilla Bältbron. Städer som är värt ett besök i Danmark förutom Köpenhamn är bland andra Århus, Odense, Ålborg och Helsingör.

Danmarks statsskick är monarki och statsministern är landets regeringschef. Missa inte att ta en promenad till Nyhavn om du är i Köpenhamn. Bortsett från den fina utsikten över Operahuset och Den Lille Havfrue som sitter på en sten i vattenbrynet, ligger slottet Amalienborg bakom de kulörta husen. Har du tur får du se Dronningen vinka från balkongen!

ABC i danska språket

Det danska räknesystemet är vida känt som både svårförstått och komplicerat, när danskarna börjar räkna är det inte alltid lätt att hänga med i svängarna. För dig som vill studera i Danmark kommer här en liten hjälp på vägen! Upp till 49 påminner om det svenska räknesystemet med skillnaden att man som i Tyskland säger tiotalet före entalet. Exempelvis fyrtioåtta blir alltså åttaochfyrtio.

Efter 49 blir det svårare, 50 heter på danska halvtreds. Danskarna har dock en viss logik: räknesystemet bygger på en indelning i tjog (20). Ett tjog kallas för snese på danska. Tres, det vill säga 60, är helt enkelt en sammanslagning av tre tjog, ”tre snese”. Halvtreds är ”tre snese minus en halv snese”. Det krävs att man tänker till om man ska handla i Danmark! Tur att de flesta butiker tar kort nu för tiden.

Ord som kan vara bra att kunna:

• Uddannelse = utbildning
• Erhvervsakademier = yrkesakademier
• Professionshøjskole = yrkeshögskola
• Studerende = student
• Eksamen = tenta
• Kollegium = studentkorridor
• Bolig = bostad
• Sulten = hungrig
• Morgenmad = frukost
• Frokost = lunch (!)
• Middagsmad = middag
• Aftensmad = kvällsmat
• Avis = tidning
• Fjernsyn = TV
• Sjovt = roligt
• Vaerelse = rum

Nu när du har lärt dig räkna (nåja) och vet lite mer om hur studier och utbildning i Danmark fungerar, är det dags att börja leta efter en utbildning som passar dig. Studentum önskar dig lycka till – eller som de säger i Danmark: held og lykke!

Hitta utbildningar i Danmark här!

Källor:
worldhappiness.report, norden.org, oresunddirekt.se, sverige.um.dk, csn.se, su.dk, denmark.dk, nyidanmark.dk, studyindenmark.dk