För de flesta utbildningsformer finns det lagar och andra bestämmelser som måste följas. Det gäller till exempel hur utbildningarna ska utformas, kursplaner, betygskriterier, examina, tillträde och avgifter. För varje utbildningstyp gäller olika regler - här nedan reder vi ut vilka regler som gäller.
Studenters rättigheter på universitet och högskola
Studenters rättigheter på yrkeshögskola
Studenters rättigheter på folkhögskola
Studenters rättigheter på komvux
Studenters rättigheter på universitet och högskola
Utbildningsprocessen från antagning till att du har ett examensbevis i handen är kantad av många och ibland långa beslut. Men vad gäller egentligen? Generellt sett så är det högskolelagen, högskoleförordningen och Universitets- och högskolerådets författningssamling som styr universitet och högskolan. Universitetskanslersämbetet (UKÄ) är den myndighet som granskar och utövar tillsyn så att universitet och högskolor följer de lagar och regler som finns.
Vänd dig till studentkåren och få hjälp
Så vad gäller om du stöter på problem? Om du känner dig illa behandlad av ditt lärosäte och kanske inte vill eller vågar gå direkt till läraren eller studierektorn kan du vända dig till studentkåren. En studentkår är en intresseorganisation för och av studenter. De arbetar med att skapa fördelar för dig som student, både i utbildningsfrågor och studiesociala frågor.
Vanliga saker att få hjälp med hos en studentkår är exempelvis studieekonomi och bostad, service i form av handlån och svar på frågor om studier i allmänhet.
På studentkåren finns också förtroendevalda som arbetar med utbildningsfrågor och internationella frågor och jämlikhetsfrågor. Genom kåren representeras studenterna i alla universitetets beslutande organ, från institutionsnivå till universitetets ledning. Studenternas inflytande är viktigt för utvecklingen av utbildningarnas kvalitet. Vem som ska sitta i kårernas styrelser bestäms i kårvalen, där du som student har möjlighet att rösta.
Nedan följer regler och lagar som kan vara bra att ha koll på.
Högskolelagen: Universitet och högskolor styrs i första hand av Högskolelagen, som är stiftad av riksdagen. Här finns ramarna formulerade kring hur verksamhet på universitet och högskolor ska bedrivas.
Högskoleförordningen: Högskoleförordningen som beslutas av regeringen, är en detaljerad komplettering av Högskolelagen. Här ingår bland annat antagningsreglerna till högskolan.
UHR:s författningssamling: Nästa styrdokument i ordningen är Universitets- och högskolerådets författningssamling. Man kan säga att den utgör konkreta tolkningar och råd utifrån Högskolelagen och Högskoleförordningen.
Övriga lagar och regler: Det finns fler lagar som kan påverka dig som student. Diskrimineringslagen är ett exempel. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Har du något funktionshinder har du rätt att ställa krav utöver det vanliga på utbildningsanordnaren.
Anmäl regelbrott till Universitetskanslersämbetet
Anser du att något universitet- eller högskola brutit mot någon lag eller regel inom högskoleområdet? Då anmäler du det direkt till Universitetskanslersämbetet. Universitetskanslersämbetet är ingen domstol, men kan rikta kritik och begära åtgärder av universitet- och högskolor.
Studenters rättigheter på yrkeshögskola
När du går en yrkeshögskoleutbildning (YH) är det Myndigheten för yrkeshögskolan som ansvarar för att detta sköts på rätt sätt.
Är du missnöjd med din utbildning är alltid steg ett att ta upp problemet med utbildningsanordnaren (skolan). Då kanske ni tillsammans kan komma fram till en lösning på problemet. Ett tips är att gå ihop flera personer för att försöka påverka om ni tycker samma sak.
Om du ser brister i en utbildning som myndigheten ansvarar för kan du anmäla detta till Myndigheten för yrkeshögskolan. Då utreder de ärendet och granskar om utbildningen bedrivs på rätt sätt. Skulle myndigheten hitta brister i utbildningen kan de ställa krav på att bristerna åtgärdas.
Studenters rättigheter på folkhögskola
Det är inte Folkbildningsrådets (en ideell förening som fördelar och följer upp statsbidrag till 150 folkhögskolor och 10 studieförbund) uppgift att granska och kontrollera skolorna. Skollagen gäller inte för folkhögskolor och det finns inga statliga läroplaner.
För dig som studerande på folkhögskola betyder det att det är skolans egen styrelse som har rätt att fatta de flesta beslut som påverkar din situation och dina rättigheter på skolan. Om du går på folkhögskola finns Folkhögskolornas studeranderättsliga råd, FSR, att kontakta om du behöver råd om du är missnöjd eller har en konflikt med skolan du studerar på.
Om du studerar vid en kurs som är längre än 15 dagar kan du anmäla hur din skola har hanterat en fråga till FSR. Men innan du kan göra en anmälan måste skolans rektor och styrelse ha tagit ställning till frågan. Det är folkhögskolornas styrelser som är ansvariga för verksamheten på skolan och bestämmer vilka regler som ska gälla. Därför utgår FSR från folkhögskolans egna regler och villkor när de bedömer ett ärende.
De som gör bedömningen och ger rekommendationer till skolor som blivit anmälda är fem personer som tillsammans bildar det studeranderättsliga rådet. Ordföranden är jurist, två personer representerar skolor (rektor och skolstyrelseordförande) och två personer representerar studerande.
Så här går det till:
- Du ska i första hand vända dig till skolans rektor med klagomål eller synpunkter.
- Om du inte är nöjd med rektors beslut eller hantering av frågan ska du vända dig till skolans styrelse.
- Har du vänt dig till både rektor och styrelse men fortfarande har klagomål? Gör en skriftlig anmälan till FSR.
Studenters rättigheter på komvux
Komvux består av grundläggande- och gymnasial vuxenutbildning. Om du beviljas komvuxstudier av din hemkommun är det de som bekostar dina studier på komvux. Det är därför du måste ansöka via din egen hemkommun.
Du som elev inom vuxenutbildningen har rätt att lämna klagomål om det är något du inte är nöjd med. I första hand ska du vända dig till den personal, exempelvis lärare, handledare eller mentor, som står dig närmast. Om du vill gå vidare med klagomålet vänder du dig i första hand till skolledaren på skolan du läser på. Skolledaren har ansvar för att se till så att eleverna får det stöd de behöver och fatta beslut om olika åtgärder.
Vill du inte prata med skolledaren eller inte tycker att skolledaren kan lösa problemet bör du vända dig till rektorn på vuxenutbildningen. Rektorn har det övergripande ansvaret för vuxenutbildningen i de flesta kommuner.
Överklagandemöjligheter
Vissa beslut är också möjliga att överklaga till förvaltningsdomstol eller Skolväsendets överklagandenämnd.