Att kvinnor ska ha samma kvalitet på utbildning och kunna skaffa sig lika mycket kunskap som män är idag en självklarhet, men det har långt ifrån alltid varit så. Tack vare många fantastiska insatser och ihärdiga opinionsbildare har vi ett skolsystem att vara stolta över. Här är fem kvinnor vi tycker förtjänar lite extra uppmärksamhet den 8 mars (och alla andra dagar, såklart).
1. Cecilia Fryxell
Tog täten för flickskolorna
Under 1800-talet ägnade många flickskolor sin undervisning åt att förbereda flickorna för framtida äktenskap. Undervisningen beskrivs som ytlig och saknade tydlig struktur. Lektionstimmarna ägnades bland annat åt dans, broderi och hushållskunskaper.
Efter att ha rest till Tyskland och Schweiz för att inspireras av deras pedagoger och undervisningssätt startade Cecilia Fryxell en flickpension i Helsingborg år 1848. Den hade en tydligare pedagogisk riktning och högre kvalitet än annan undervisning för flickor. Cecilia Fryxells ihärdiga arbete gjorde henne till en föregångsgestalt när det kommer till flickors utbildningsmöjligheter. Heja pedagoger med höga mål!
2. Jane Miller Thengberg
Banbrytande högre bildning för kvinnor
1854 gifte sig den då 32-åriga Jane med en magister i Uppsala. Där introducerades hon för debatten om flickors utbildning och bestämde sig snabbt för att inte bara se på. Året efter startade hon Klosterskolan – En banbrytande högre skola för flickor med den tidens mest rationella undervisning. Här kunde unga kvinnor få en högkvalitativ utbildning och välja att utbilda sig till lärare.
Skolan fanns bara under några år men ses som en förebild för den nya typen av flickskolor som började grundas i Sverige på 1860-talet. Tack Jane för att du tog debatten på allvar!
3. Ellen Key
En ny slags pedagogik
Som barn i mitten av 1800-talet skaffade sig Ellen den bildning hon eftersökte i sina föräldrars herrgårdsbibliotek. I tjugoårsåldern bildade hon en söndagsskola och arbetade efter det som lärare på en skola i Stockholm som hon startade tillsammans med skolpionjären Anna Whitlock. Här anammade man en ny slags pedagogik med elevråd, fria ämnesval och en blandning mellan praktiska och teoretiska lektioner.
Pedagogen Ellen fokuserade på att lyfta fram barnens rätt och möjligheter och påverkade flera samtida pedagoger, bland annat italienska Maria Montessori. Sin syn på skola och uppfostran gav Ellen ut i boken Barnets århundrade som översattes till 26 språk och är hennes mest omtalade verk. Imponerande insats, Ellen.
4. Anna Sandström
Höll debatten om utbildningskvalitet vid liv
Efter att ha utbildat sig till lärare och börjat arbeta på en flickskola i Stockholm engagerade sig Anna i debatten om kvaliteten på flickornas utbildning. Under pseudonymen Uffe skrev hon år 1880 artikeln Gifva våra flickskolor berättigad anledning till missnöje och skriften Språkkunskap och bildning som fick stor uppmärksamhet för hennes kritik mot språkundervisningens nästintill mekaniska metoder. År 1882 gav hon ut verket Realism i undervisningen och sågs därefter som en banbrytande och ledande reformpedagog.
1904 tilldelades hon den kungliga medaljen Illis Quorum som belönar insatser för bland annat vetenskapliga och allmännyttiga ändamål. Välförtjänt, såklart!
5. Betty Pettersson
Första kvinnan på universitet i Sverige
Vid 33 års ålder blev den gotländska sadelmakardottern Betty den första kvinnan i Sverige att studera på universitet. Eftersom det inte fanns något uttalat förbud för kvinnor att studera på universitet i Sverige fick Betty kunglig dispens för sina studier och skrev i februari 1872 in sig på Uppsala universitet.
Att axla den rollen var dock inte helt lätt. Under hennes år på universitetet fick hon inte närvara vid några andra aktiviteter än föreläsningar och seminarier, hon fick heller inte besöka rektorn om hon inte hade sällskap av en manlig släkting. Dessutom var hon tvungen att stå ut med att hennes manliga klasskamrater skapade karikatyrer av henne. Puh. Inte lätt att vara först, men oerhört viktigt för dagens kvinnliga studenter. Stort tack för det!