… men sen haja till och tänka! Så beskrivs forskningen som tilldelas Ig Nobel Prize, det minst sagt mindre nobla nobelpriset. Under 30 år har tusentals människor deltagit vid prisutdelningarna som på grund av sina humoristiska inslag, blivit en otippad mötesplats för personer i och utanför den akademiska världen.
Varje år sedan 1991 har Ig Nobel prize tilldelats forskare som åstadkommit något fantastiskt under det gångna året, men vars resultat får det att dra i smilbanden. För vad kommer en grupp forskare fram till om de upplever klåda på höger arm, men tittar sig i spegeln och kliar på samma plats fast på vänster arm? Jo, att klådan på höger sida lindras. Eller om de noga iakttar personer som tuggar på pennor? Jo, att pennan får dem att le och känna sig lyckligare, i alla fall för en kort stund.
Först skratta, sen tänka
Varje år mottar Ig Nobel Prize-juryn över 10 000 nomineringar. Många nominerar sig själva, men det är sällan de som vinner. Oftast är det forskning som inte är menad att vara rolig som kammar hem priset. Många gånger har forskarna själva inte förstått att deras resultat kan uppfattas som humoristiskt när de nås av meddelandet att de vunnit.
Marc Abrahams som grundade priset säger själv att det ofta bråkas inom juryn om vilken forskning som ska vinna. Det enda kriteriet i varje kategori är att forskningen ska få dig att skratta, och sen tänka. För det ligger oerhört mycket arbete och tankekraft bakom de resultat som nomineras.
Ceremonin är humoristisk och beskrivs av Marc Abrahams som en hämnd för långdragna föreläsningar som han fick genomlida under sin studietid. Priserna delas ut av Nobelpristagare och vinnarna har exakt en minut på sig att förklara sin forskning. Sen avbryts de av ett barn som skriker “Stop it! I’m bored”. Under ceremonin uppmuntras publiken att kasta pappersflygplan och själva priset består av en trillion zimbabwiska dollar och en hemmagjord pokal.
Eftersom ceremonin är rolig och lyfter annorlunda forskning lockar prisutdelningen en bred publik och blir en mötesplats för personer som annars inte träffas i den akademiska världen. Priset bevakas av medier i hela världen och är därför en bra arena för forskningskommunikation. Pristagarna uppmuntras att lyfta annan forskning som de har gjort, eller har på gång.
Svensk forskning som vunnit Ig Nobel Prize:
- 2018: Flera professorer vid Lunds universitet vann i kategorin Anthropology för sina studier kring hur schimpanser på ett zoo imiterar människor ungefär lika ofta och väl som människor imiterar schimpanserna.
- 2018: Flertalet doktorander och professorer vid Mittuniversitetet och Svenska Lantbruksuniversitetet vann i kategorin Biology efter att ha bevisat att experter på vin kan lukta sig till om det finns en enda fluga i ett vinglas.
- 2016: En professor vid Lunds universitet vann i kategorin Physics efter att ha deltagit i upptäckten av varför vita hästar är mest hästbromssäkra, och varför sländor är dödligt attraherade av svarta gravstenar.
- 2016: Författaren och biologen Fredrik Sjöberg vann i kategorin Litterature för sin självbiografi i tre volymer om det tillfredsställande samlandet av döda flugor, och flugor som inte dött än.
- 2013: Professor vid Lunds universitet vann i den, för året, sammansatta kategorin Biology & Astronomy efter att ha deltagit i upptäckten av att vilsna dyngbaggar kan navigera sin väg hem med hjälp av Vintergatan.
- 2012: En tjänsteman på Trelleborgs kommun vann i kategorin Chemistry efter att ha kartlagt varför vissa hus i Anderslöv gjorde de boendes hår grönfärgat.
- 2004: En forskare vid Fiskeriverket vann i kategorin Biology efter att ha deltagit i studien som påvisade att sillar kommunicerar med varandra genom att prutta.
Det här är Ig Nobel prize:
Startades 1991 av Harvard alumni och redaktören Marc Abrahams. Priset delas ut i tio kategorier. Prisceremonin äger rum i september varje år, vid Harvard University.
Psst! Blev du sugen på att kamma hem ett Ig Nobel Prize?
Källa: Improbable Research, Dagens Nyheter