"Min doktorsavhandling handlade om gul lök. I England forskade jag om spenat. Nu breddar jag mig och hoppas ha forskat på en hel sallad innan jag pensioneras."
Är du intresserad av växter och tycker att biologi är kul? Du kanske inte visste att det fanns ett yrke som kallas "Hortonom"? Vi har ställt några frågor till Lars Mogren som är utbildad Hortonom vid SLU, och nu jobbar som forskare på Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU). Läs mer här nedanför!
Lars utbildning
Namn: Hortonom
Ort: Alnarp (Skåne)
Utbildningstyp: Universitetsutbildning
Skola: Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
Längd: 5 år (300 hp)
Kostnad: Kostnadsfri och CSN-berättigad
Läs mer om utbildningen Lämna intresseanmälan
Hur kom det sig att du valde att utbilda dig till Hortonom?
– Jag var intresserad av biologi och växter. Jag hade aldrig hört talas om att det fanns något som hette ”hortonom”, men det kom upp som alternativ i flera olika välja-universitet-tester och en studievägledare på gymnasiet trodde att det skulle passa mig.
Var det svårt att få arbete efter din examen?
– Det fanns i princip inga annonser där det uttryckligen söktes en ”hortonom”, men jag sökte flera tjänster och blev i varje fall kallad på intervju till några. Jag valde dock att ta chansen att med lön göra en fördjupning av mitt examensarbete, vilket i sin tur ledde till att jag fick upp ögonen för möjligheten att doktorera, och nu jobbar jag som forskare vid SLU.
Hur kom det sig att du fastnade för utbildningen?
– Jag hade ganska vaga begrepp om vad universitetsstudier innebar och vad jag egentligen ville med min utbildning från början. Efter hand insåg jag att jag tyckte det mesta var intressant, men att kurser om ätliga produkter som frukt och grönsaker ändå var det jag prioriterade högst. Nu arbetar jag med olika aspekter på odling och hantering av främst frilandsodlade grönsaker med fokus på kvalitet, nyttighet och säkerhet.
Vad var det bästa med utbildningen?
– Blandningen av ämnen, studenter och föreläsare. Alnarp är en väldig grön och lummig studiemiljö. Möjligheterna att själv utforma sin utbildning med valfria kurser, och närheten till forskare och lärare, särskilt på de valfria kurserna är detta mycket värdefullt. Många tar också chansen att åka utomlands och sedan tillgodoräkna sig kurser i sin examen.
Vad är det bästa med ditt arbete?
– Det bästa tycker jag nog är att det finns så många möjligheter, både inom Sverige och utomlands. Hortikultur är ett viktigt ämne globalt, vilket är kul! Jag kände aldrig något stort behov av att åka utomlands under hortonomutbildningen, men det har jag kompenserat som forskare. De senaste åren har jag i samband med olika forskningskonferenser fått besöka så skilda ställen som Seoul, Brisbane, San Fransisco, Lissabon och Huston. Jag har dessutom jobbat två år som PostDoc i England.
Hur skulle du säga att det är att arbeta som Hortonom?
– Det finns faktiskt inte något ”typiskt” hortonomarbete, men forskning och undervisning är inte helt ovanligt att hortonomer ägnar sig åt. Min egen doktorsavhandling handlade om gul lök. I England forskade jag om spenat. Nu breddar jag mig och hoppas ha forskat på en hel sallad innan jag pensioneras!
Många andra hortonomer jobbar med rådgivning och kunskapsförmedling i olika former både statligt och privat. Titeln är fortfarande relativt okänd, men jobben finns och hortonomernas kunskaper efterfrågas i samhället. De jag har kontakt med trivs med sina yrken även om de efter några år kanske inte alls jobbar med det de trodde/drömde om när de studerade. Många yrkesverksamma uppskattar den nära kopplingen mellan naturvetenskap och samhälle – att få omsätta sina kunskaper i ”verkligheten”.
Vad är det mest utmanade med ditt arbete?
– Hortikulturen är viktig för att lösa de stora samhällsfrågorna om hur vi tryggar livsmedelsförsörjningen, får en grön och hälsosam livsmiljö och helt enkelt bidrar till en hållbar framtid. Så det mest utmanande är nog att kunna prioritera. Det finns så mycket som borde göras och begränsat med tid att faktiskt göra det.
Vem passar yrket för?
– Ett intresse för odling och biologi underlättar om man vill bli Hortonom, även om det finns många hortonomer som inte jobbar med växter i praktiken.
Vad har du för tips till den som funderar på att läsa samma utbildning som dig?
– Engagera dig! Att ha papper på att du läst vissa kurser och har en examen är bara en liten del av en universitetsutbildning. Att engagera sig i till exempel studentkåren ger en bättre inblick i universitetsvärlden och möjlighet att påverka utbildningen och dess framtida status i samhället. De sociala nätverken är viktigare än vad studenter ofta inser, det är många jobbchanser som börjar med att någon känner någon som var bra på något – oavsett om det sedan var att regissera spex, skriva krönikor, baka bullar, odla pumpor eller agera kassör i något utskott. Ta vara på tiden och tänk på att studierna är så mycket mer än bara kurser!