Högskoleprovet

Högskoleprovet är ett bra sätt att utöka dina möjligheter att bli antagen till en universitet- och högskoleutbildning. På den här sidan hittar du information om hur provet går till och hur du anmäler dig. Längre ner på sidan har vi även skapat quiz för dig som vill öva på ordförrådet inför högskoleprovet!

Vi har tagit fram en guide med allt du behöver veta om högskoleprovet. Guiden är bra att ha till hands när du ska förbereda dig inför provet. Klicka på knappen nedan för att ladda ned ditt exemplar!

Ladda ner gratis guide om högskoleprovet

Fakta om högskoleprovet

Högskoleprovet går att skriva i hela Sverige och även vid ett antal svenska skolor i Europa. Kontakta den utländska skolan för mer information om högskoleprovet och hur du gör för att betala in anmälningsavgiften. Du behöver inte vara svensk medborgare för att få skriva provet. Åldersgränsen är från och med 2022 18 år. Resultatet från högskoleprovet anges på en skala från 0,0 till 2,0 poäng.

Högskoleprovet sker två gånger per år, en gång på våren och en gång på hösten. På våren genomförs provet på en lördag och under hösten sker det på en söndag. Viktiga datum att komma ihåg är sista anmälningsdag – i januari för vårens prov och i augusti för höstens.

Det är viktigt att komma ihåg att högskoleprovet inte är något personlighetstest. Provet mäter de kunskaper och färdigheter som är viktiga för högskolestudier.

Varför skriva högskoleprovet?

Om du gör högskoleprovet ökar dina chanser att komma in eftersom du via högskoleprovet placeras i ytterligare en urvalsgrupp. Minst en tredjedel av alla platser på högskolan tillsätts med hjälp av resultaten från högskoleprovet.

Datum för högskoleprovet 2024

Provtillfälle

Vår: 13 april

Höst: 20 oktober

Första anmälningsdag

9 januari

13 augusti

Sista anmälningsdag

16 januari

20 augusti

Vad kostar det att göra högskoleprovet?

Eftersom högskoleprovet helt och hållet finansieras av avgifter kostar det 550 kronor att göra provet. Det du betalar för är kostnader för konstruktion och utveckling av högskoleprovet samt administration, frakt och tryck.

Så går högskoleprovet till

I början av dagen informerar provledaren om hur provet går till och vilka regler som gäller. Du får därefter ett svarshäfte där du ska fylla i personuppgifter och utbildningsbakgrund. I svarshäftet finns olika svarsblanketter för varje provpass. Blanketten samlas in efter att passet är över.

Det här behöver du ta med dig till provtillfället

Legitimation – obligatoriskt
Blyertspennor
Suddgummi
Vanlig rak linjal
Överstrykningspennor (neon)

Ta även med dig lunch och mellanmål, till exempel en termos med kaffe, frukt eller annat att äta och dricka mellan proven.

Hur lång tid tar högskoleprovet?

Provdagen är ca. 8 timmar lång inklusive raster. Effektiv provtid är ca. 4 timmar och 35 minuter.

Anmälan till högskoleprovet

Det enklaste sättet att anmäla sig till provet är via webben. Där väljer du också på vilket sätt du vill göra din betalning. Om du inte vill göra en webbanmälan måste du kontakta det universitet eller den högskola där du vill skriva högskoleprovet. Om du ångrar dig eller av någon anledning uteblir från provet, får du inte tillbaka anmälningsavgiften. Anmälningsavgiften kan heller inte överföras till nästa provtillfälle eller till någon annan person.

Dina högskoleprovsresultat

Provresultatet kan du se på ditt anmälningskonto cirka fyra veckor efter provtillfället. När du skrivit högskoleprovet uppdateras ditt resultat automatiskt hos Universitets- och högskolerådet (UHR). Det är alltid bästa giltiga resultat som används när du sedan söker till högskolan. Resultatet efter ett avklarat högskoleprov är giltigt i åtta år. Exempel: om du skrev högskoleprovet hösten 2019 är resultatet giltigt till utgången av 2027. Sista gången du får använda provresultatet är alltså vid ansökan till en utbildning som startar våren 2028.

Högskoleprovets olika delar

Högskoleprovet är indelat i fem provpass med totalt 160 uppgifter. Varje provpasss är 55 minuter. Du kommer att skriva två kvantitativa provpass, två verbala provpass och ett utprövningspass. Utprövningspasset består av nya uppgifter som ska testas inför kommande prov. De som skapar frågorna till högskoleprovet får då reda på hur bra eller dåligt provuppgifterna fungerar i praktiken.

Verbala provpassen består av fyra uppgiftstyper:

ORD – Ordförståelse: Välj rätt synonym till ett svårt ord
LÄS – Svensk läsförståelse: Läs en text och besvara frågor om texten
MEK – Meningskomplettering: Fyll i rätt ord i luckor i en kort text
ELF – Engelsk läsförståelse: Läs- och luck-frågor på engelska

Kvantitativa provpassen består av fyra uppgiftstyper:

XYZ – Matematisk problemlösning: Korta snabba matteuppgifter
KVA – Kvantitativa jämförelser: Jämför två kvantiteter mot varandra
NOG – Kvantitativa resonemang: Se om man har tillräcklig information
DTK – Diagram, tabeller och kartor: Tolka samlingar av information rätt

Öva på gamla högskoleprov

En bra metod för att förbereda dig inför högskoleprovet är att öva på gamla prov. Du får då förståelse för provets struktur, vilken typ av frågor som kommer, samt tidsåtgång för varje provdel – något du inte vill bli överraskad av när det är skarpt läge. Du kan hitta gamla prov på högskoleprovets hemsida, men vill du träna på ord hittar du flera test här!

6 saker du ska tänka på inför och under högskoleprovet

Kom i tid – du blir inte insläppt i lokalen efter att provet börjat
Släpp det du inte kan – gör en anteckning och gå tillbaka till de frågor du inte kan när du har kommit till slutet av frågorna
Gå igenom frågorna – om du har tid
Våga gissa – du får inga minuspoäng om du svarar fel
Ta det lugnt i pauserna – se till att samla energi
Oroa dig inte – är du inte nöjd med ditt resultat kommer det fler chanser. Du kan göra provet igen om ett halvår och har då all den tiden att förbereda dig. De flesta får sitt bästa resultat efter sitt andra eller tredje högskoleprov!

Kan man förbereda sig?

Ja, det kan du! Titta på gamla prov för att plugga på de moment som högskoleprovet innehåller. Eftersom innehållet i provet är så brett kan du inte läsa på som inför en vanlig skrivning, det gäller att vara allsidig för att få bra resultat.