Sök utbildning 👉

Legitimationsyrken och skyddade yrkestitlar – så funkar de

Vad innebär det egentligen att vissa yrken kräver legitimation? Och är det samma sak som att yrkestiteln är skyddad? I den här artikeln har vi samlat det du behöver veta om legitimationsyrken och skyddade yrkestitlar.

Vad innebär det egentligen att vissa yrken kräver legitimation? Och är det samma sak som att yrkestiteln är skyddad? I den här artikeln har vi samlat det du behöver veta om legitimationsyrken och skyddade yrkestitlar.

I Sverige finns det många olika yrkestitlar. Du kan till exempel arbeta som polis, trädgårdsmästare, ambulanssjukvårdare eller UX-designer. Bland alla dessa olika yrken finns det några yrken, så kallade legitimationsyrken, där den som utför yrket måste ha en legitimation för att få göra sitt arbete. Alla legitimationsyrken är också skyddade yrkestitlar, men det är dock inte alla skyddade yrkestitlar som kräver legitimation.

Ett bevis på kompetens

Ett legitimationsyrke är ett yrke där den som utför arbetet måste ha en specifik legitimation. Legitimationen får man genom att genomföra en viss utbildning och legitimationen fungerar som ett erkännande av att personen har de rätta kunskaperna och färdigheterna som krävs för att få utöva yrket.

Att det krävs legitimation är ett sätt att skydda allmänheten och framför allt säkerställa att de som arbetar inom yrket har rätt kompetens och att de följer de etiska regler och standarder som finns. 

Legitimationsyrken i Sverige

I listan nedan hittar du de yrken som kräver legitimation i Sverige. Det är Socialstyrelsen som beslutar om och utfärdar legitimationer för samtliga yrken förutom lärare vars legitimation beslutas om av Skolverket samt djursjukskötare, djurfysioterapeut och veterinär som beslutas om av Jordbruksverket. Inom vissa områden finns det undantag från krav på legitimation, till exempel om man som lärare vill arbeta som vikarie.

Skyddade yrkestitlar – för samhällets trygghet

Vissa yrkestitlar är också skyddade, vilket innebär att det finns en lagstiftning som bestämmer vad som krävs för att man ska få använda titeln. Precis som med legitimationsyrken handlar det om att man ska ha rätt utbildning och i vissa fall legitimation för att få den skyddade yrkestiteln.

Skyddade yrkestitlar finns för att förhindra vilseledande användning av olika yrkestitlar och för att skydda både de som utövar arbetet och allmänheten. Exempel på skyddade yrkestitlar är advokater, elinstallatörer, revisorer och fastighetsmäklare. Om man använder sig av en skyddad yrkestitel trots att man inte uppfyller krav för yrkestiteln kan man straffas med böter.

Skillnad mellan legitimationsyrken och skyddade yrkestitlar

Alla yrken som kräver legitimation har också skyddade titlar. Däremot kräver inte alla skyddade titlar legitimation. Läkare är ett exempel på ett yrke som kräver legitimation och som därför också har en skyddad titel medan till exempel fastighetsmäklare inte behöver legitimation men ändå har en skyddad yrkestitel.

Yrken där du behöver ha legitimation kräver ofta även praktisk erfarenhet och legitimationsyrken har ofta hårdare krav på sig. Man kan till exempel inte få yrkeslegitimation om man begått ett grovt brott.

Undersköterska blir skyddad yrkestitel

Från och med den första juli 2023 blir även undersköterska en skyddad yrkestitel. Det innebär att man kommer behöva ett bevis för att få använda titeln undersköterska, på samma sätt som för sjuksköterskor. Du som undersköterska kan söka bevis för skyddad titel på Socialstyrelsens hemsida. Där kan du också läsa mer om vad som gäller för dig beroende på din anställning.

Hitta en utbildning till undersköterska här

Wilma Abrahamsson Hjärne

Wilma Abrahamsson Hjärne

Digital Content Specialist (Visa mer)
Wilma arbetar som Digital Content Specialist på studentum.se. Hennes mål är att skapa bra innehåll för att inspirera framtida studenter att hitta rätt eftergymnasial utbildning. Med sitt skånska ursprung har hon bland annat studerat socialt arbete vid Lunds Universitet för att några år senare examineras som Webbkommunikatör vid Medieinstitutet i Stockholm. Utöver att skriva artiklar älskar Wilma att arbeta med grafiska uttryck och skapa inspirerande innehåll till våra sociala medier. Du hittar henne ofta som skribent på artiklar som handlar om att få ihop livet runt omkring studierna. (Mindre)

Om

Wilma arbetar som Digital Content Specialist på studentum.se. Hennes mål är att skapa bra innehåll för att inspirera framtida studenter att hitta rätt eftergymnasial utbildning. Med sitt skånska ursprung har hon bland annat studerat socialt arbete vid Lunds Universitet för att några år senare examineras som Webbkommunikatör vid Medieinstitutet i Stockholm. Utöver att skriva artiklar älskar Wilma att arbeta med grafiska uttryck och skapa inspirerande innehåll till våra sociala medier. Du hittar henne ofta som skribent på artiklar som handlar om att få ihop livet runt omkring studierna.

Annonser