Psykisk ohälsa - studenter extra utsatta

Ångest är något som alla mer eller mindre känner ibland. Men studenter är extra utsatta och en ny sammanställning från Folkhälsomyndigheten visar att varannan student mellan 18-29 upplever psykisk ohälsa. Hur kan man då göra för att dämpa ångesten? Studentum tog hjälp av psykologen Tiina Nilsson för att svara på denna viktiga fråga.

Vare sig det är oro inför ett nytt jobb, att hitta bostad, hur pengarna ska räcka eller inför en tenta så påverkar oron oss människor. För många är livet som student långt ifrån fritt från bakslag, att börja plugga kan vara en stor omställning och handlar på många plan om att verkligen axla vuxenrollen. Du måste ta ansvar för ekonomi, flytt, bostad och inte minst din utbildning som är viktig för din framtid.

Varför får man ångest?

– Vi människor får ångest av många olika anledningar. Just inför tentor kan det bero på att ordet tenta i sig väcker en automatisk tanke om att ”jag kommer inte klara detta”. Det kan exempelvis bero på att du har tidigare erfarenheter med underkända tentor, vetskapen om att du inte har pluggat tillräckligt eller att alla dina kursare är oroliga och att det smittar av sig på dig.

Kroppens egen varningssignal

Ångest oro och ängslan är något som alla människor får uppleva ibland. Det är en obehaglig känsla som kan ses som kroppens egen varningssignal. Ångest kan även beskrivas som en stark oro. Ångesten kan också öka kraftigt och övergå i stark oro som inte är kopplad till någon verklig fara, då kan det tyda på en ångestsjukdom. Det kan beskrivas som att kroppen går in i fight mode, adrenalin slås på och därav kan man känna symptom som hjärtklappning och pulspåslag.

Hur ska man tänka för att dämpa ångesten?

– Fundera på vad det är som ger dig ångest, försök strukturera upp vad som väcker störst obehag hos dig. Om du lyckas identifiera det, fundera kring dina möjligheter att påverka och förändra förutsättningarna. Vilka faktiska möjligheter har du att agera? När du gjort vad du kan kvarstår förutsättningarna som du inte kan påverka, premisserna som du måste acceptera. Att hantera och acceptera ångest är en tuff uppgift och när du klarar av att stå ut har du tillägnat dig ett värdefullt verktyg inför nästa ångestladdade situation.

Gör pluggtiden lättare att hantera

Även om studietiden handlar mycket om föreläsningar, tentor och inlämningsuppgifter är det viktigt att inte glömma att balansera med fritidsintressen som ger dig glädje och energi. Se till att inte bara helgerna känns roliga utan även vardagarna, gör saker som känns meningsfulla för dig. Även om tentaplugg tar upp mycket tid i perioder så prioritera inte bort att ta pauser och umgås med vänner, du behöver avbrott för att orka!

Om pluggstressen skulle övergå i mer konstant oro och ängslan är det viktigt att lyssna på kroppen. Får du sömnsvårigheter, intensivt obehag, hjärtklappning, yrsel eller panikattacker, då är det dags att söka hjälp - särskilt om din ångest gör att du har svårt att hantera vardagen. Kom ihåg att du inte är ensam och det finns hjälp att få. Terapi, mediciner och strategier i vardagen gör att du kan minska ångest och oro.

Viktig uppgift för studenthälsan

Den sammanställning Folkhälsomyndigheten tagit fram om psykisk ohälsa bland studenter riktar sig bland annat till beslutsfattare på universitet eller högskola som har ansvar för studenters utbildning och arbetsmiljö. Den riktar sig också till dem som arbetar på studenthälsan eller på en studentkår. Skolorna behöver sätta sig in i de nya uppgifterna och ta ett samlat grepp för att minska och förebygga den psykiska ohälsan bland sina studenter.

Vilka drabbas främst av ångest?

– De flesta drabbas av ångest i någon grad. Olika förutsättningar utifrån vår genetik, vår personlighet och det sociala sammanhang vi lever i påverkar sannolikheten att vi får ångest och graden av den. Det finns också ett tydligt samband mellan ångest och stress.

Hur vet man att man har ångest?

– Ångest påverkar våra tankar och ger kroppsliga reaktioner. När du oroar dig kan du uppleva att du får svårt med koncentrationen och att du ältar kring det som ger dig ångest. Du kan bli rastlös och orolig i magen, få spänningar i nacke och axlar och förhöjd puls. Vid kraftig ångest kan det vara så att du får tunnelseende, upplever att du får svårt att andas och känner ett tryck över bröstet.

Hantera ångesten - Psykologens Tiinas bästa tips

Identifiera
Identifiera vad som ger dig ångest. Vad kan du påverka och vad måste du acceptera?

Skapa förutsättningar
Skapa förutsättningar för att minska onödig ångest. Inför tentor kan det handla om att läsa på i god tid eller inför arbetsintervjun om att vara påläst och väl förberedd.

Regelbundna vanor
Ät, sov och träna regelbundet.

Utmana
Undvik inte ångestfyllda situationer, våga utmana dig för att ångesten ska minska på̊ lång sikt.

Acceptera
Försök acceptera att du har ångest och att det är en naturlig del av livet. Känner du att din ångest begränsar dig och hindrar dig i vardagen rekommenderar jag att du kontaktar närmaste vårdcentral för rådgivning.