Läkarprogrammet

Läkarprogrammet – jobba med att hjälpa andra

Läkarprogrammet är en av de mest populära utbildningarna som finns och kampen om att komma in på programmet är stenhård. Läkarprogrammet innebär 6 års studier som leder till att du får en läkarlegitimation. Efter att du tagit din läkarexamen finns det möjlighet att specialisera dig genom att gå en specialistutbildning (5,5 år) som inleds med en bastjänstgöring (BT) under 6-12 månader.

Grundutbildningen på läkarprogrammet

Målen för läkarprogrammet regleras i högskoleförordningen, men varje universitet bestämmer själv innehållet. Under dina 6 år på läkarprogrammet får du bland annat lära dig om grundläggande anatomi, cellernas struktur, hur organsystemet fungerar, sjukdomslära och hur man handskas med akutsjukdomar. Läkarprogrammet är uppdelat i två delar. De första delen kallas för den prekliniska och innebär fyra till fem terminer av grundvetenskaplig utbildning. Den avslutande delen av läkarprogrammet kallas för den kliniska och innehåller främst praktisk utbildning i den kliniska verksamheten.

Vad innebär bastjänstjänstgöring (BT)?

När du har tagit examen från läkarprogrammet har du möjlighet att fortsätta med en specialistutbildning som inleds med bastjänstgöring under 6-12 månader. 

Bastjänstgöringen delas in i tre block:

• Tre till fyra månader inom primärvård
• Tre till fyra månader inom akut sjukvård
• I övrigt maximalt ytterligare två tjänstgöringsplaceringar inom specialiteter där läkaren har egna patientkontakter samt ansvar för utredning och behandling.

BT gäller för de som påbörjar läkarprogrammet efter 21 juli 2021.

Vad innebär allmäntjänstgöring (AT)?

AT kompletterar grundutbildningen med praktiska kunskaper och gör det möjligt att få en läkarlegitimation. Allmäntjänstgöringen är en avlönad period på 18-21 månader och avslutas med ett AT-prov som ligger till grund för Socialstyrelsens beslut om läkarlegitimation. Det är även Socialstyrelsen som bestämmer målen för utbildningen.

AT innehåller följande: 

• Nio månader inom invärtesmedicinska specialiteter och barn- och ungdomsmedicin och kirurgiska specialiteter, med en minimitid inom var och en av de båda grupperna om tre månader
• Tre månader inom psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri
• Sex månader inom allmänmedicin

Den som har påbörjat läkarprogrammet före 21 juli 2021 ska göra AT.

Vad innebär specialisttjänstgöring (ST)?

Efter några år som praktiserande läkare väljer många att gå en specialistutbildning. Att bli specialistläkare tar ytterligare minst fem år och det finns många olika inriktningar att välja mellan. För varje medicinsk specialitet har Socialstyrelsen fastställt målbeskrivningar som definierar vilka kunskaper och färdigheter du behöver för att få din specialistkompetens. Under din ST arbetar du som läkare under handledning. Det är Socialstyrelsens föreskrifter som bestämmer målen för de olika specialiseringarna. 

De olika specialiteterna inom specialisttjänstgöringen delas in i nio olika områden: 

• Kirurgiska
• Invärtesmedicinska
• Barn- och ungdomsmedicinska
• Psykiatriska
• Bild- och funktionsmedicinska
• Laboratoriemedicinska
• Neurologiska
• Enskilda basspecialiteter
• Tilläggsspecialiteter

Hur kommer jag in på läkarprogrammet?

Antagningen till läkarprogrammet sker två gånger per år, till höst- och vårterminen. Utöver grundläggande behörighet krävs även Matematik 4, Fysik 2, Kemi 2 och Biologi 2 (eller motsvarande), för att du ska vara behörig att söka utbildningen.

Söktrycket på läkarprogrammet har länge varit högt och konkurrensen om platserna är därför hård. Vissa lärosäten väljer därför att komplettera sin antagningsprocess med alternativa urvalsmetoder, som exempelvis intervjuer eller att väga in högskoleprovsresultat i kombination med betyg. Läs mer om alternativt urval till läkarprogrammet här!

Var kan jag läsa läkarprogrammet?

I Sverige finns det sju universitet som erbjuder läkarprogrammet:

• Göteborgs universitet
• Karolinska institutet
• Linköpings universitet
• Lunds universitet
• Umeå universitet
• Uppsala universitet
• Örebro universitet

Läkarprogrammet utomlands

Har du svårt att komma in på de svenska läkarutbildningarna eller vill bo och studera utomlands ett tag? Ta dig då en titt på de utländska läkarutbildningarna som finns. Du kan ta hjälp av en utlandsagent för att få hjälp med läkarstudier utomlands. Ett exempel är Blueberry College & Universitet som kostnadsfritt hjälper dig med rådgivning och ansökningsprocessen till ett flertal läkarutbildningar inom EU.

Behörighetskraven varierar en aning mellan olika skolor, men är i allmänhet lättare att komma in på jämfört med de svenska universiteten. Det betyder dock inte att kvaliteten skulle vara sämre. Att studera till läkare utomlands blir allt mer populärt och länder såsom Lettland, Litauen, Slovakien och Kroatien får årligen svenska studenter som kommer till deras skolor.

Undervisningen sker på engelska men du kommer även behöva lära dig grunder i det inhemska språket för att förbereda inför praktik. Utbildningen är avgiftsbelagd men som svensk student kan du ansöka om studiemedel och bidrag från CSN för att finansiera din utbildning. Om du väljer att ta din läkarexamen i ett land utanför EU/EES krävs vissa kompletteringar för att du ska kunna ansöka om svensk läkarlegitimation.

Den svenska läkarutbildningen utomlands

Inom EU och EES gäller svensk legitimation först efter att behörig myndighet gett sitt tillstånd och det är Socialstyrelsen som utfärdar de intyg du behöver. I övriga världen har varje land sina egna regler för hur de förhåller sig till utländska läkarlegitimationer. Det krävs oftast viss komplettering.

Jobbutsikter för läkare

Idag råder det en internationell brist på läkare och om fem år beräknas läget vara detsamma. Det gäller framförallt specialister inom allmänmedicin, geriatrik, psykiatri och företagshälsovård. När 40-talisterna går i pension kommer behovet av läkare att öka kraftigt och bristen på specialistkompetens bli allt mer påtaglig.

Källa: Sveriges läkarförbund, Arbetsförmedlingen