Vill du läsa en yrkesutbildning för att kunna jobba som till exempel journalist eller socialpedagog? Eller behöver du få behörighet till högre studier? Då kan du studera på en folkhögskola. Läs mer om vad det innebär nedan!
På folkhögskolan möts olika människor, kulturer, livsvillkor och intressen. Samtalet mellan alla dessa är det som skapar nya insikter och som får människor att växa tillsammans. Folkhögskolan utgår från de studerandes behov, förkunskaper och erfarenheter.
Till skillnad andra skolformer är inte folkhögskolan bunden till traditionella uppdelningar av ämnen och behöver inte heller följa centralt utformade kursplaner. Det gör att det finns en frihet att bestämma över hur innehållet i kurserna ska se ut. Det finns mängder av olika inriktningar och kurser på olika nivåer för dig att välja mellan, vi vill hjälpa dig att hitta det som passar dig bäst!
Förslag på utbildningar
Kurser på olika nivåer
Vill du läsa in grundläggande behörighet eller drömmer du om att bli journalist? På folkhögskolan finns det något för alla! Vissa väljer att läsa Allmän kurs för att komplettera luckor från grundskola eller gymnasium. Andra läser särskilda kurser (profilkurser) för att utvecklas inom ett specifikt område. Det går också att läsa kurser som utbildar för ett visst yrke. Läs mer om hur du får grundläggande behörighet på folkhögskola här.
Folkhögskolan – utgår från dina behov
På folkhögskolan är utgångspunkten dina behov, förkunskaper och erfarenheter. Folkhögskolan präglas av folkbildningens kännetecken: frihet. Något som är utmärkande är samtalet och den studerandes aktiva deltagande i gruppen. Mindre och mer sammanhållna grupper är en viktig del på folkhögskolan, det bidrar till det aktiva deltagandet.
Som student får du ett stort eget ansvar, lärarna fungerar många gånger mer som handledare och kan hjälpa dig att planera studierna. Studiebesök, grupparbeten och studieresor är vanligt förekommande på folkhögskolor. Det är vanligt att studera ämnesövergripande i projektform med både praktiska och teoretiska inslag.
I Sverige finns det över 150 folkhögskolor. Merparten av dessa drivs av olika folkrörelser, ideella organisationer, stiftelser eller föreningar och en mindre del drivs av landsting och regioner. Varje folkhögskola bestämmer själv över sin verksamhet, sin profil och sitt kursutbud.
Vem kan studera på en folkhögskola?
Folkhögskolan vänder sig till vuxna över 18 år som vill studera. Folkhögskolor ser positivt på att ha studenter med varierande bakgrund då det kan bidra till mer intressanta och givande samtal samt möjlighet att lära från varandra.
Vad karakteriserar folkhögskolan?
När du studerar på folkhögskola förväntas du delta aktivt i undervisningen. Det aktiva deltagandet i klassrummet och med gruppen är en del av folkhögskolans kännetecken. Inom folkhögskolan menar man att det är samtalet mellan deltagarna som skapar nya insikter och får människor att växa tillsammans.
De traditionella skolämnena går hand i hand med friare kunskapssökande på folkhögskolan. Kurserna på folkhögskolan har en konkret koppling till samhället och vad som händer i världen omkring oss, ibland sker undervisningen i klassrum och andra gånger i andra miljöer eller på studiebesök.
Kultur har en viktig roll på folkhögskolan. På folkhögskolan finns det ett brett utbud av musik-, teater- och andra estetiska kurser och linjer för dig att välja mellan. Många väljer att studera på folkhögskola som en förberedelse för att arbeta med kultur i framtiden. Många gånger sjungs, spelas och skapas det dygnet runt på vissa folkhögskolor, det blir på det sättet ett levande kulturcentrum.
Vad kan du studera på folkhögskola?
På folkhögskolan finns det olika utbildningsval för dig att välja mellan – här finns det något för alla! Allmän kurs är ett bra val för dig som vill läsa in grundskole- och gymnasiekompetens för att på sikt söka dig till högre studier och samtidigt lära dig mer om ett ämne du gillar. När du är klar med dina studier i allmän kurs får du ett studieomdöme som ger dig möjlighet att söka till högre studier genom folkhögskolans urvalsgrupp.
Vill du istället specialisera dig inom ett specifikt område kan en särskild kurs passa dig bättre. De särskilda kurserna (profilkurser) är inriktade mot ett yrke eller ett specialområde och passar dig som vet vad du vill jobba som eller vill fördjupa din kunskap inom ett specifikt område. Du kan bland annat läsa till journalist, tolk, musiker, fritidsledare och mycket mer.
Vad är skillnaden mellan folkhögskola och universitetet och högskola?
Folkhögskolestudier ger inga akademiska högskolepoäng. På vissa av folkhögskolornas kurser studerar man dock på eftergymnasial nivå och då ställs samma förkunskapskrav som för högskolans kurser, det vill säga grundläggande behörighet för högskolestudier.
Några kurser kan ha samarbete med högskolor och universitet vilket innebär att högskolan/universitetet tillgodoräknar vissa delar av folkhögskolekursen som högskolepoäng.
Hur ansöker jag till folkhögskolan?
Varje folkhögskola ansvarar för sin egen antagning och har egna ansökningsblanketter som du måste fylla i och skicka in. Ofta finns dessa ansökningsblanketter för nedladdning på respektive folkhögskolas hemsida. De flesta kurser och utbildningar startar på hösten eller våren, men de kan även starta löpande under terminen.
Sista ansökningsdag kan också skifta från skola till skola. Information brukar finnas under utbildningsinformationen här på studentum.se, annars hittar du den på folkhögskolans egen hemsida. Även om sista ansökningsdag har varit kan det vara lönt att kontakta skolan i alla fall, många har löpande antagning. Om du inte hittar någon information om ansökningsdatum är det bra att kontakta den folkhögskola där utbildningen ges. Om du hittar en folkhögskoleutbildning du är intresserad av här på studentum.se kan du få kontakt med skolan genom att göra en intresseanmälan.
Vad krävs för att komma in på folkhögskolan?
På allmänna kurser ställs det normalt inga antagningskrav. Där startar de studerande på olika nivåer beroende på förkunskaper och tidigare erfarenhet. Det är därför viktigt att du skickar in dina tidigare betyg så att folkhögskolan vet vilken erfarenhet du har och vad du behöver komplettera för att nå dina mål med studierna.
För kurser inom konst och musik kan särskilda antagningsprov förekomma. På särskilda kurser ställs det ibland vissa antagningskrav, det kan vara krav på tidigare studier, erfarenhet av praktik eller arbetsprover.
Vanligtvis vill folkhögskolan att du skickar in dina senaste skolbetyg, arbetsintyg, personbevis och oftast, viktigast av allt, ett personligt brev där du berättar om dig själv och varför du vill gå den specifika kursen. Vissa folkhögskolor kallar även till en intervju.
Boendemöjligheter på folkhögskola
De allra flesta folkhögskolor har internat vilket innebär att du som student kan bo på skolan. Internatet är en viktig del av folkhögskolans studiemiljö – det växer ofta fram en stark gemenskap mellan de studerande här. Internatet ger dig också en möjlighet att bo på ett ställe som du kanske aldrig bott på annars, med människor som du annars aldrig skulle ha träffat.
Vad kostar det att studera på folkhögskola?
Undervisningen på folkhögskola är avgiftsfri men det kan ändå tillkomma vissa kostnader. De som väljer att bo på skolans internat betalar även för kost och logi. Kostnaderna kan variera mellan olika skolor beroende på rumsstandard och antal måltider, men som riktlinje brukar det landa omkring 4 500kr/månad. Från och med höstterminen det år du fyller 20 år kan du söka studiemedel för att studera på folkhögskola. För de eftergymnasiala yrkesinriktade utbildningarna finns ingen nedre åldersgräns för ansökan om studiemedel.
Folkhögskolestudier – om jag kommer från ett annat land?
Svenska folkhögskolor kan ta emot studerande från andra länder. Dock måste man uppfylla de antagningskrav som finns för kursen och de krav som Migrationsverket ställer på dig för att få studera i Sverige. Undervisningen på folkhögskolan sker oftast på svenska och därför måste du ha kunskaper i svenska språket för att kunna gå kursen. Kontakta den folkhögskola du är intresserad av för mer information.
